Hästens beteende
Hästar är intelligenta djur som går att lära oerhört mycket. Men de är alla vildhästar på insidan och flyktdjur till naturen, något du behöver ha i åtanke när du tränar tillsammans med dem.
– Som med all träning med djur gäller det att hitta djurets motivation om du vill lära dem något. Och ha tålamod, säger Jenny Yngvesson, forskare och lärare inom etologi, djurskydd och djurvälfärd på SLU.
Jag ser hästar som vildhästar. Oavsett om det är en travhäst eller en shettis så är de alla fortfarande vildhästar på insidan. Vi som håller på med hästar måste därför veta att de är flyktdjur, flockdjur och de behöver äta gräs i stort sett hela tiden. Det är hästens drivkrafter, berättar Jenny och förklarar att alla flyktdjur är rädda för saker och just rädsla påverkar inlärningsförmågan negativt.
Om du ska lära hästen något nytt gäller det att den inte är rädd, det vore ett dåligt utgångsläge. Dessutom behöver alla som vill träna djur ha kännedom om hur djur lär sig. Man behöver förstå skillnaden mellan positiv och negativ förstärkning. Medan vissa hästar tydligt visar sin rädsla är andra svårare att läsa av. Vissa höjer huvudet, visar ögonvitorna, spärrar upp näsborrarna och blåser ut luften snabbt för att även varna de andra hästarna i flocken. Vissa är mer diskreta, tills det plötsligt kommer till en explosionsartad reaktion och det maximala tecknet på rädsla är panik och flykt.
”Hästar är inte dumma”
Rädsla för saker och situationer går att träna bort och det gäller att man förstår att det som hästen inte räds för hemma kan den ändå bli rädd för på tävling eller i ridhuset.
– Man kan behöva träna in samma sak igen på nya ställen. Det handlar inte om att hästarna är dumma, utan det här är en egenskap som trots allt gjort att de överlevt i miljontals år. De är anpassade efter att vara just hästar, så tappa inte tålamodet, säger Jenny.
Till skillnad mot exempelvis kor som har horn har hästarna ingen naturligt försvar och tar därför gärna till flykt om de känner sig hotade.
– De kan sparkas, men flykt är bästa försvaret. Återigen, de är inte dumma, utan de flyr först och tänker sen helt enkelt eftersom det har varit den mest framgångsrika taktiken under miljoner år, säger Jenny.
Vänd det till något positivt
Det går att lugna en rädd häst och Jenny delar med sig av några bra saker att tänka på.
Man kan vända det negativa till något positivt. Det kallas motbetingning och innebär helt enkelt att hästen kopplar något skrämmande till något positivt och därmed får en positiv känsla för det som tidigare var skrämmande. Du kan tex ta fram ”slickburken” samtidigt med klippmaskinen. Säg att din häst är rädd för paraplyer. Låt någon hålla i hästen och någon i ett paraply. Fäller ni upp paraplyet får ni ofta en mindre reaktion från hästen först, den höjer på huvudet. Då kan personen med paraplyet backa lite. Hästen får röra sig mot det och paraplyet fortsätter backa. Till slut får hästen nosa på paraplyet och då belönas den med en godis. På så vis har det negativa blivit något positivt. Släpper hästen en godis som den egentligen älskar så är den väldigt rädd, så se då till att backa innan flyktreaktionen sätter in, säger Jenny och tipsar om att lära sig att ta pulsen på sin häst. Då får man ett mått på hur rädd den faktiskt är. Pulsen tar du lättast under hästens haka nära halsen eller på insidan av frambenet nära knät.
Avbryt innan flykten
Är din häst rädd för transporten? Det är den inte ensam om.
– Som utgångsläge är hästar rädda för just hästtransporter, även om alla förstås inte har problem med det. Är din häst rädd så börja inte träna samma morgon som ni ska åka utan börja kanske en månad innan du har planerat att åka någonstans, med att ni går nära transporten. Steg två är att gå ända fram, steg tre en bit in och öka lugnt och successivt.
Att ha med sig en van gammal häst vid träningen kan också underlätta.
– Även en ängslig häst går att få trygg om du är villig att lägga ner tid. Tappa inte humöret och tålamodet och var noga med att du aldrig går så långt att du utlöser hästens flyktbeteende utan avbryt innan.
Ta kontroll över dig själv
Hur är det då med det här att hästarna tycks läsa av hur ryttaren mår och är på för humör? Jenny förklarar.
– Än finns det inte så många studier i ämnet, men några visar att du med hög puls kan få hästens puls att öka. Precis som många djur blir vi spända och vi kan känna det hos djur och de kan känna det hos oss. Troligtvis kan hästar även läsa av vissa av våra ansiktsuttryck.
Att ta ett djupt andetag och andas ut lugnt kommer man långt på.
– Då slappnar man av och det kommer påverka hästen. Man måste ta kontroll över sig själv och signalera att nu slappnar vi av. Eftersom vi under ridning har så stor kontakt med hästen känner de av oss väl. Minsta spänning fortplantar sig i tygeln och genom våra lår. Våra impulsiva reaktioner mot något kan vi ju inte kontrollera, men blir du själv rädd för något gäller det att du snabbt tar kontroll över dig själv igen.
Dåligt humör? Skippa ridningen
Vissa studier menar också att hästar blir svårare att hanteras av människor som har negativ attityd mot dem.
– De som inte gillade hästar hade svårare att kontrollera hästarna och känner du dig arg, irriterad och otålig ska du nog inte göra något avancerat med hästen den dagen. Det blir bara svårt och farligt, så det kanske räcker med att borsta hästen lite.
Personligen tror jag att vi skulle tjäna på att inte skylla på hästarna utan hitta problemen hos oss själva!
Det här är Jenny Yngvesson
Jenny är i grunden utbildad etolog/zoolog och biolog. Sedan 1990-talet har hon fortsatt utbilda sig inom djurs beteende vid SLU. Hon har forskat mest om lantbruksdjur, så som kor, grisar och höns och är en sann hästtjej sedan barnsben. Intresset för djur i allmänhet och hästar i synnerhet gjorde att hon kom in på hästforskning. Hennes första studie handlade om skador hos hästar där hon ville ta reda på vad i hästars beteende som gör att de skadar sig så ofta på staket, krokar, hinkar, galler och annat. Idag leder hon ett projekt där man jämför svenska ridskolor som har lösdrift respektive boxar och spiltor. Under sommaren 2018 beräknas projektet vara klart. Till vardags jobbar Jenny som forskare och lärare på SLU inom etologi, djurskydd och djurvälfärd.
Privat ägnar hon sig åt sin unga nordsvenska brukshäst som hon utbildar i körning och ridning.
Jenny tipsar
- Välj häst efter din egen förmåga och dina önskemål så att du inte har orealistiska förväntningar på din häst. Hästar är väldigt läraktiga, men de är samtidigt stora, kraftfulla flyktdjur och det sker många olyckor inom hästsporten.
- Jag tycker att ridskola eller travskola är ett jättebra sätt att börja! Jag har varit på många ridskolor och det är generellt sett en bra miljö för hästar. De får leva i stabila hästgrupper, får vara ute i flock, de är i hagen och stallet med samma hästar och jobbar med samma individer. Det är trygga hästar och de har duktiga välutbildade människor som bestämmer deras belastning och mat.
- Häng med en erfaren ryttare på en snäll ponny och sug åt dig allt du kan. Välj rätt storlek på ponny och köp inte en ponny direkt om inte du som förälder är erfaren själv, alternativt har ett bra nätverk där ni kan få hjälp.
- Umgås med så många olika hästar du kan. Prata med andra hästintresserade och ställ frågor om ridning, körning och hästhantering och fundera över vad som hände i olika situationer och varför. Lär dig av dina misstag genom att vara ute i verkligheten – alltid med ridhjälm och rätt utrustning!
- Läs allt du kommer över. Det finns hur mycket som helst att läsa på nätet och i böcker, och läs med ett kritiskt sinne. Jämför vad olika personer säger, kolla filmer på YouTube och be gärna någon filma dig när du rider, kör eller hanterar hästen på annat vis.
- Träna hästen med ett kommando för att stå stilla. Det är lika användbart som ”sitt” till din hund.
- Träna gärna in ett kommando för att få hästen att sänka huvudet. Det är praktiskt i många sammanhang.
Habituering och motbetingning
Något man behöver ha kännedom om är habituering, som betyder att man med hjälp av tillvänjning minskar reaktionen på något som tidigare varit skrämmande. Man kan till exempel se att hästar som tidigare varit rädda för kor men som får gå i en hage som gränsar till en hage med kor så småningom slutar att reagera eftersom det inte händer något farligt. Vi kan använda oss av habituering när vi tränar hästarna men det är viktigt att inte pressa hästen för långt eller gå för fort fram.